Livets alla situationer är lika mycket värda

Ännu ett "teamwork-arbete" med Johanna.

Bilden är tagen av mig i slutet av sommaren förra året i härliga Varberg.

Texten har Johanna Hage skrivit.

http://ingaordbaratankar.blogspot.se,
http://johannahage.blogspot.se/

Texten kommer här:

Livets alla situationer är lika mycket värda

Jag tänker på livets dystra dagar.
De grå dagarna då asfalten spricker ytterligare lite till.
När regnet smattrar mot fönstret, när mörkret lägger sig fort,
när ensamma rum blir en vana.
Då hälsan håller ett stabilt läge vid föräten.
Då alla låtar tappar text och ton.
Blicken till höger vid korsanden av övergångsställen suddas ut.
När man för varje minut tycker sig förstärka rynkan över vänstra ögonbrynet.
Ångesten gnager

Och så tänker jag på livets glada dagar.
Vin och svenska jordgubbar i cykelkorgen.
Vinden blåser i solblekta lockar.
En luftballong i horisonten mot en kuliss av flamingorosa moln.
När det är svårt att skilja skymning och gryning åt,
då solen inte hinner gå ner innan den går upp.
skratt i natten letar sig in genom vidöppna fönster
och delar med sig av våran lycka.
Då hemligheter delas.

Det kan aldrig bli perfekt. För gången där på blev bättre.
För det kan aldrig vara sämst. När det upprepade sig, var det värre.
Vi lever i det jag kallar centrum.
Centrum av oss själva.

Vi är våran egen stad.
Vi har delar som är tomma och tråkiga.
Och ställen som är fyllda av skratt.
Minnen, ögonblick och speciella tillfällen.

Vi är våran egen bok.
Vi står och dammar, ser människor komma och gå.
Vi säger inte mycket men är fyllda av ord och känslor.
Kommer till användning när någon annan behöver tidsfördriv eller hjälp.

Vi är vi.
Livet är där vi är.
Mitt i det,
precis, exakt mittemellan då och nu.

Kanske bör vi faktiskt sluta att fokusera på det dåliga,
hänga upp oss på det bra.
Bara vara nu.
Här i stunden.
Minnas är en sak,
att vara är en annan.

Jag tar en promenad längs med havet, och lever en stund.